|
Icc, Tamurt ittwattun
Sghur H’asan u Ćmara
Icc, tamurt ittwattun...
Aghrem n yicc
Icc d aghrem amez’yan. Illa i tmurt n Tmazgha utaram (umi qqar’en Merr’uk).
Ittwatta (ittwattu) jar idurar. Imezdagh-nnes d Imazighen. Si tella tudert illa yicc.
Icc i tutlayt
Ism “icc” d ism amazigh : icc = iccew nigh aqellu_ ; at’t’as : accawen. S tefr’ansist, qqarn-as “la corne”. Qqarn-as imezdagh-nnes Icc danis (axat’er) illa dis idjen (yiwen) n udrar wim qqaren adrar n Yicc ; netta ir’wes ikk Icc. Imezdagh n tmurt-u (tmurt-a) qqarn-asen At Yicc nigh Iyyicay/Ayyicey, Tiyyicay/Tayyiceyt.
Icc n tefrikt n ugafa
Icc illa ukk sammar n Tmazgha n Utaram (umi qqaren Mer’r’uk), idis n drar wim qqaren At’las n Sahara. Ittas-d jjar (gar) idurar : Adrar n Yicc, Adrar n Unad’ur... anekkaru (aneggaru) n udrar n IĆ¢muren Āl (gher) ugafa n Ifeyyey (Figig) “60 km”.
Tudert i yicc
At Yicc d iwdan ixeddmen tamurt - urtan nigh iyyr’anat - ; tezz’an al cerrzen (kerrzen). Itnin (nutni) d ikerrazen. tamurt ensen teĆ¢lem (tesĆ¢a) att’as n waman imiz’iden. Iwdan ennes teddren s wurtan d wulli nnsen nigh s tufeght Āl Fr’ansa. D’ari, tugh ssaghen al ezznuzen agd Tit’t Tawraght, Tyiwt, Megr’ar n Ujenna, Megr’ar n Wadday, Busemghun, Ifeyyey, Mz’ab.... Ass-u (ass-a), iqqen ubrid jar yicc d igherman enni_en. Si 1976, tamurt n yicc tedwel-dd (tughal-d) d tamez’yant. Att’as en tezdayin n At Yicc ellant i tlisa n uwanek azzayri ; aghrem d cr’a (kra) n wurtan qqimen i tlisa n uwanek n Merr’uk. Ittwanke_d’ (ittwacerreg) jar uwanek n Merr’uk d uwanek n Dzayer.

Imezdagh n yicc
Imezdagh n Yicc d Imazighen. ssawalen tamazight am tenn n Ifeyyey, Busemghun, Tyiwt... Awal ensen ir’wes i tutlayt n At Mz’ab d At Wargla. Itnin d imellalen n wudem am Imazighen ennid’en. Iqqim i Yicc day (ghas) 20 n twaculin (elfamilat). Tinn nnid’en effghent Āl Fr’ansa nigh Āl tmura nnid’en i Tmazgha. I Fr’ansa, At Yicc zedghen i Paris.
Irgazen xeddmen (tqeddcen) tamurt : cerrzen al essaken. Tisednan (tilawin, timgharin) ettghimant i tidrin (axxamen). Ttzett’ant tijellabeyyin, iber’nas, iselhamen, ticd’ifin,... al ttemh’ewtent (xeddment i lkuzinet).
Imezz’yanen, qqaren i likun (lakul) tamezwart. Wi xsen ad igher ujar’ iteffegh Āl tmura nnid’en.
Aghrem n Yicc
Aghrem n Yicc isku qaĆ¢ (akĀ) am ighermawen imazighen. Tidrin (axxamen) ennes skent s wutt’ub d ucal (wakal). Zzat nigh asammar n Yicc llan “elĆ¢esker’” n Dzayer (100 m), deffer, inn en Mer’r’uk (100 m). Yicc iĆ¢lem “ettrisinti”, aman en tessi (aman ittwaswan), tamezgida, lakul nigh likun tamezwart d tiddart en tejmaĆ¢t. Issukkur i ameqran en tejmaĆ¢t ; qqarn-as “lemqeddem”.
Likun ennsen teĆ¢lem kr’ad (tlata) n tzeghwin “les classes”. Aghrem en Yicc illa idis en yighzer jar idurar.
Tiddart (axxam) i Yicc d tameqqrant. Tesku am tenn n Ifeyyey : s’aray “patio” ukk ammas, tizeghwin ikk disan d id esswari zzat-sent...

Amezruy n Yicc
Sukk mezwar en tudert illa Yicc. Ul (ur) illi wi ssnen amezwar n umezruy n tmurt-u. Tira s tmazight, tughizin “les gravures” d tker’karin “les tumulus” Ƨur’ent idurar n Yicc. F umezwar n umezruy n Yicc ul nessin cr’a (kra). Att’as n iseggasen, usen-dd ir’umanen d’eĆ¢nen, z’wan. Usen-dd waĆ¢r’aben qqimen. Itur’kiyen ul iwid’en tamurt en Yicc. Ir’umyen iwd’en-tt gher iseggasen en 1860 nigh qbel. D itnin (nutni) aykk ibd’an tamurt n Yicc.
Yicc ir’wa tamara d waĆ¢r’aben wim qqaren iĆ¢muren. Tugh ettkeccd’en-t al-d-as ttacren timir’a “les rĆ©coltes” d wulli ennes n iwdan ay d-asen enghen waĆ¢r’aben.
D Ifeyyey ay tugh iterra ttar’ n Yicc iz’ren att’as n tghuyyit nigh ett’rad ed waĆ¢r’aben.
Yicc ass-u
Ass-u (ass-a), Yicc illa ittwaz’eyyer jar iwunak n Merr’uk d Dzayer. Urtan ennes d ibriden jar-as d igherman ennid’en, yisi-ten uwanak n Dzayer. Tidrin d cr’a n wurtan n Yicc, qqimen i Merr’uk. Nekd’en tudert en Yicc. Arra nnes xsen ad effghen ul (ur) ufin manec (amek/mamec). Ittwatta Yicc, ttwattan iwdan ennes jar timsi n Merr’uk d tenn n Dzayer. AyeƧa (azekka) a’ dd taley tfuyt n Yicc.
Asefru n imezz’yanen n Yicc
Mamma Yezza
Uc-agh-dd aziza
A’ t nawy i baba
Baba u da illi
Illa i tmurawin
Timurawin be_dent
Yur yur yur
Manis dd tulyed
Ulyegh-dd si lfilaj
Manayen-dd tiwyed
Iwyegh-dd tkabiwatt
Mani tt teyyid
Yyigh-tt i rr’uf
IƧƧ-it elmeĆ¢r’uf
Issingel umucc
Inheb taqedditt
Ihwa d elmejr’a
Ilqa-t Buâezza
Yut-i s ughenja.
H’asan u Ćmara,
1998.
Iwellafen n H’asan u Ćmara.
[Fk-d tikti(m/k) ghef umagrad-a]
|